Storkyrkan, Ingegerdsleden

STORKYRKAN, Bykyrkan som blev stor.

När Storkyrkan började byggas vet man inte, men förmodligen omkring 1240, några år innan Birger Jarl hade grundlagt staden Stockholm. Kyrkan byggdes för de fiskare och sjömän som befolkade platsen och låg därför i kanten av den gamla stadskärnan nära dåtidens strandlinje. Kyrkan helgades åt Sankt Nikolaus, den givmilde biskopen från Myra med den röda mitran, sjö- och handelsmännens beskyddare och förebilden till den vitskäggige gestalt som ger oss gåvor på julafton. Första gången kyrkan nämns i skrift är 1279, då riddaren Johannes Karlsson i sitt testamente lovar en mark silver till ”ecclesia Sanct Nicolai in Stockholm”. Den kallades oftast bykyrkan eller Sankt Nicolai. Först på 1600-talet fick den namnet Storkyrkan, då andra församlingskyrkor byggdes på malmarna i det växande Stockholm. 1336 sker den första kröningen i kyrkan, då Magnus Eriksson och drottning Blanche blir krönta. I kröningsföljet går deras husfru. Hon kommer med tiden att bli känd som den heliga Birgitta. Kyrkan bestod vid den här tiden av tre skepp med ett torn i väster. I mitten av 1300-talet utvidgades kyrkan med ett stort kapell på södra sidan, Vårfrukapellet helgat åt Maria Jesu moder. Som mest hade kyrkan närmare fyrtio kapell, helgade åt olika helgon. De flesta revs under reformationen. Men Själavårdskapellet från 1421 på södra sidan av tornet skonades. I slutet av århundradet dekorerades kapellet av Albertus Pictor. Under Buchardt Prechts praktfulla predikstol från 1702 ligger Olaus Petris gravhäll. Kyrkobesökarna kallade sin herde för ”Mäster Olof i holken”. ”Holken”, det vill säga predikstolen, var hans borg, varifrån han inte bara predikade den nya lutherska läran, utan även gick till strid mot Gustav Vasa, som han tyckte var alltför ogudaktig. Den 20 april 1535 sågs ett järtecken på himlen över Stockholm i form av sex vädersolar, eller halos. Ett sådant tecken betydde, enligt Olaus Petri, ”stora herrars död, pest och dyrtid, stor ångest och nöd”, vilket han ansåg kungen vara skuld till. Han lät kungens hovmålare Urban Målare föreviga det hela, för att sedan hänga upp bilden i Storkyrkan. För denna provokation dömdes Olaus Petri till döden, men han benådades kort därefter. I dag är tavlan, som förövrigt är en kopia, intressant då det är den äldsta bilden av Stockholm. Här kan man se hur den gotiska kyrkan såg ut innan Storkyrkan i Stockholm är också domkyrka i Sveriges yngsta stift. Gustav Vasa lät riva högkoret för att få bättre sikt för slottets kanoner. 1740 revs Storkyrkans höga gotiska torn och ett nytt byggdes som gick mer i stil med det nya barockslottet. Den gotiska interiören med sina fem skepp bevarades dock. 1925 invigs i kyrkan det ekumeniska möte, som Nathan Söderblom tagit initiativet till. 660 ombud, representanter för cirka 300 miljoner kristna, deltar. 1942 bildas Stockholms stift och Storkyrkan blev domkyrka. 1998 blir Caroline Krook stiftets första kvinnliga biskop. Olaus Petri skulle inte ha trott sina ögon.

Ur “Ingegerdsleden: Pilgrimsled för andlighet, kultur och fred” utgiven av Svenska kyrkan. Finns som PDF: https://www.svenskakyrkan.se/filer/Ingegerdsleden_bok.pdf