Historia

Tivedens historia

Tiveden har en spännande historia, präglad av nybyggaranda men också av stråtrövare, myter och sägner.

På 1500-1600-talen kom många finnar hit för att bryta ny mark. Tiveden är Sveriges sydligaste finnskogsområde. Namnet Tiveden tror man kommer från den fornnordiska guden Ti (även kallad Tyr) och ved som betyder skog.

Tiveden nämns även av många som gudarnas skog. Tiveden i passet mellan Vänern och Vättern var under lång tid vildmark. Över denna slingrade sig enbart en rid- och gångstig. Redan Gustaf Vasa uppmanade till att iordningställa bättre väg genom skogstrakten där det fanns både björn och varg.

Området utgjorde senare en central del i Hertig Karls, (Karl IX) hertigdöme mellan Bergslagen i norr och Västergötlands kornbodar i söder. För hertigen gällde att i denna del av Sverige skapa bygd av obygd samt att bygga vägar och hamnar för att skeppa ut Bergslagens rikedomar. Detta skedde bäst med hjälp av svedjefinnar.

Hertigen lockade dessa med fri tillgång och nyttjande av mark samt skattefrihet under flera år. Finnarna kom. De lämnade gärna ett av krig och hemsökelse härjat Finland. Bondeupproren eller klubbekrigen 1596-97 mot Sigismund och Flemming visar bondens utsatta läge. Under några årtionden i anslutning till sekelskiftet 1600 kom av dessa skäl två socknar på Tiveden att praktiskt taget helt fyllas av finnar. För finnen var Tiveden ett löftesrikt eden. Den första finska byn på denna högplatå fick namnet Paradis. (Ur boken Finsk invandring till Tiveden med omnejd. BW Kjelldorff 2005)

Tiveden är en skogrik kuperad bergstrakt

På grund av sin svårtillgänglighet utgjorde skogen en naturlig gräns mellan Götaland och Svealand. Tiveden ligger i landskapen Västergötland och Närke. Kommuner som ingår är framförallt Laxå, Askersund och Karlsborg. Gullspång/Hova men även delar av Töreboda och Degerfors ingår. I dag är trakten fortfarande i allra högsta grad en gränsbygd.