Ostkustleden Etapp 8, Hällveberg – Lilla Hycklinge

Ledens åttonde etapp startar vid övernattningsstugan i Hällveberg. Vandringen går genom skogen ner mot Virån, över en bro och följer sedan åstranden söderut. Stanna till och njut av utsikten vid Åmötsberget innan det åter är dags att korsa Virån över ännu en bro. Nu är vi framme vid kulturreservatet Stensjö by, som ägs av Kungliga Vitterhetsakademien. Mitt i den pittoreska byn med sina rödfärgade hus och omgivande gärdesgårdar viker leden av och går vidare på grusväg genom vackra hagmarker. Så småningom blir den trollska Långsjön synlig och uppe på en höjd kan du blicka ut över den lilla skogssjön med ett rikt inslag av vita näckrosor, när den säsongen är. Leden följer nu ömsom små traktorvägar och smala skogsstigar för att så småningom nå vägen mot Skrikebo, som den följer en sträcka. Vid före detta torpstället Björkelund utbreder sig ett härligt hagmarksområde. Vid lilla Nybo göl finns etappens sista badmöjlighet. Stränderna är branta och gölen är mycket djup varpå försiktighet bör vidtagas. Sista delen av etappen går genom tallskogen och ut på byvägen och genom Hycklinge by. Följ vägen till ledentrén och övernattningsstugan vid Lilla Hycklinge och därmed är cirkeln sluten.

Övernattningsstugan är endast tillgänglig för vandrare på Ostkustleden. För information om stugan, se övernattningsstuga Lilla Hycklinge.

Intressanta platser att besöka under vandringen

1. Virån (Viraån, Virboån) har sin källa i Solnen i Vimmerby kommun

2. Stensjö by (Stenzöö-den steniga ön) har anor från mitten av 1300-talet då riddaren och riksrådet, en av kungens närmaste män, Israel Birgersson ägde Stenzöö.

Under 1500-talet ingick det i Gustav Vasa ägor och på 1600-talet adelssläkten Hammarsköld som sålde det omkring 1730.

Den nuvarande bebyggelsen växte fram under 1700-1800-talet och 1853 hade byn 166 invånare fördelade på 24 hushåll inklusive torp och backstugor. Stensjö by skiftades inte (storskiftesreformen 1815-1816) utan alla gårdarna fick ligga kvar i byn.

Stensjö by gick från början av 1700-talet inom samma släkt i sju generationer men jordbruket lades ner 1945 och 1951. Kungliga Vitterhetsakademin förvärvade byn 1963 i syfte att restaurera och bevara ett unikt kulturlandskap. I dag är Stensjö by ett kulturreservat med 30 byggnader.

3. Dalhem/Dalen/Dala ett torp som endast var bebott i ett 20-tal år i början av 1800-talet. John Nilsson (arbetskarl) med hustru Maria Gabrielsdotter runt 1820. Torpet har fått namn av läget i dalen.

4. Starringbacken (Stensjö sågkvarn) torp med sågkvarn.

5. Långsjömåla var ett torp redan på början av 1700-talet och tillhörde då Stensjö by. Den är nu en liten gård vid Långsjön.

6. Fallegärde fanns redan i slutet på 1600-talet (1688). Torp under stora Hycklinge.

7. Björkelund/Tomta är ett före detta torpställe. Stugan revs på 1950-talet och lagården något tidigare.

8. ”Mörkehålet” strax före Småfällorna kom enligt sägnen en ung familj åkande med häst och vagn. De hade varit i Döderhultsvik/Oskarshamn och sålt varor från gården. Tillbaka hem hade de varor t.ex. socker och kaffe. Hästen blev skrämd och skenade och vagnen välte. Parets minsta barn som satt insvept i en fäll ramlade av och dog. Sedan dess sågs det att man klockan tolv varje natt kan höra mammans klagan och rop efter barnet.

9. Torpet Solberga/Solberget vid Nybogölen uppfördes 1862 av arbetaren Per Svensson och hans hustru Brita Lena Persdotter. De hade 5 barn tillsammans. Deras dotter Anna Lena Persdotter som hade två barn ”oäkta” barn bodde kvar där till 1903, då hon gifte sig med Karl Peter Samuelsson och flyttade från stugan. Av torpet finns i dag bara en husgrund, några syrenbuskar och ett päronträd. Nybogölen var förr en badplats för ortsbefolkningen.

10. Torpet Gröndal är från slutet av 1700-talet.

11. Stora Hycklinge. Omkring byn finns flera gravrösen ifrån bronsåldern, vilket tyder på att trakten har varit bebodd ifrån den tiden.

Under medeltiden bestod byn av 5 gårdar, av vilka tre ägdes av Kronan och två var frälsegårdar. Den ena frälsegården ägdes av släkten Kyle ifrån Barkestorp, som låg nära Kalmar stad. Den andra frälsegården ägdes i mitten av 1300-talet av riksrådet Israel Birgersson av Finstaätten. I slutet av 1400-talet ägdes gården av riksföreståndaren Sten Sture d.ä.

Är 1521 ärver Gustav Vasa gården och fram till mitten av 1600-talet tillhör gården kungafamiljen. Den andra frälsegården drogs in till Kronan, då ägaren Claes Jonsson av Barkestorpsätten anslutit sig till kung Sigismund och flytt till Polen. Under det Nordiska 7-årskriget på 1500-talet deltar flera knektar ifrån Hycklinge i kriget.

Vid Älvsborgs lösen 1571 betalade kronobönderna Anders Persson 6 mark och Börge Persson 3 mark. Frälsebonden Per Matsson erlade 6 mark och Kungl. Maj:ts landbo Olof Nilsson erlade 5 mark till Älvsborgs lösen.

Vid 1660-talets början donerades den ena frälsegården till Henrik von Kalén. Denna gård köptes på 1620-talet av Herman Wrangel. I mitten av seklet donerades kronogårdarna till Per Hammarsköld och den ena frälsegården till landshövdingen Bengt Bagge och den andra till Anders Margalli. Efter dennes död 1661 övertogs donationen av släkten Ogelwie, som innehade gården till Annas död är 1709. Gården brukades som säteri under tiden som släkten innehade gården.

En ny skattläggning företogs år 1714, varvid de tre kronohemmanen sammanslogs till ett, Hycklinge nr.1. När Sveriges finanser försvagades under det Stora Nordiska kriget i början av 1700-talet, kunde bönder och arrendatorer skatteköpa gårdarna.

Handelsmannen Johan Rising ifrån Döderhultsvik köpte gården år 1718 och år 1730 sålde han gården till kyrkoherden Olaus Fornander. I slutet av 1770-talet sålde släkten Fornander gården till handelsmannen Carl Johan Sabelström.