Rosdala glasbruk

Rosdala Glasbruk grundades 1895 av Oscar Carlström och Karl Petersson. De båda hade redan tillsammans med ytterligare ett par delägare startat glasbruket Björklunda, som senare blev Björkshults glasbruk. I Norrhult köpte de in gården Nöbbeled Skallargård på 171 tunnland, och lokaliserade det nya bruket till en liten bäck där. Den första hyttan uppfördes i trä och den fick direkteldad ugn med fyra deglar och sliperi med plats för tio slipstolar, vilka drevs med vattenkraft. Redan efter ett år hade de båda bruksägarna så ont om pengar att driften fick läggas ner. En kort period ägdes och drevs bruket av en Adolf Nathansson innan det 1899 såldes till konsul Fredrik L Hey från Köpenhamn. Hey hade stora intressen i danska glasbruk och stod i spetsen för ett danskt konsortium. År 1900 registrerades det nya aktiebolaget Rosdala Glasbruk. Hyttmästaren, disponenten, en köpman samt flera andra personer från orten var aktieägare, men 1914 köpte Hey ut dem. 1935 tog dåvarande disponenten Theodor Nyrén över och han efterträddes av sonen Oscar 1949. Efter hans död 1955 leddes bruket av Adolf Kroon. Den 1 juli 1979 tog Adolf Kroon och hans son Tomas över ägandet av Rosdala Glasbruk.

Valet av platsen

När glasbruket skulle byggas valdes platsen för att här fanns en bäck som kunde ge kraft för att driva de tio första slipstolarna. Då togs vattenkraften direkt ur ån med vattenhjul och överföring till slipstolarna genom remdrift. Troligen användes kraft från bäcken också till den såg som sågade brädor till lådspikeriet. Bäcken heter Garvarebäcken, vilket tyder på att här tidigare funnits garveri som utnyttjade vattnet. Redan efter några få år ersatte man dock denna vattenkraft med en fotogenmotor som senare ersattes av en ångmaskin. 1913 övergavs ångmaskinen då man fick elström från närliggande Åkvarns kraftstation mellan sjöarna Norrsjön och Madkroken.

Namnet Rosdala

När det nya glasbruket höll på att bildas var grundarnas båda fruar en dag på väg ner till Norrhult för att titta närmare på sin blivande hemort. De stannade uppe vid Skeda på ett backkrön och såg ner över dalen. Då de fick se en blommande rosbuske vid vägkanten blev de fort ense om att namnet på det nya glasbruket skulle bli Rosdala.

Produktionen

Redan tidigt i brukets historia kom man att inrikta sig mot lampglas i olika former. Från 1860-talet började man på landsbygden att överge de öppna eldhärdarna i köket och ersätta dem med gjutna vedspisar. Detta i sin tur innebar att man var tvungen att investera i fotogenlampor eftersom ljuset från den öppna elden stängdes in i den gjutna vedspisen. I början av 1900-talet började Sverige elektrifieras och behovet av glödlampor och belysningsglas ökade. Under första världskriget blev karbidlampor en stor produkt. Parallellt med lampglaset producerades också hushållsglas på Rosdala.

Byggnaderna

• Hyttan
• Glasmåleriet
• Sliperiet
• Syrahuset
• Lådverkstaden som blev glasshop
• Magasinet
• Gamla hyttans ugn
• Kontoret
• Gamla smedjan
• Degelkrossen
• Gamla torvladan
• Spruthuset
• Svandammen
• Tyskabyggningarna och andra arbetarbostäder