Ånnaboda - Suttarboda, Bergslagsleden Etapp 10

Etapp 10 är Bergslagsledens kortaste etapp. Du passerar det branta Falkaberget, som bjuder på några visdomsord från Dag Hammarskjöld och en vacker utsikt över skogen och Falkasjön. Leden går förbi historiska områden som varit viktiga för den gamla brukstraditionen. Gör ett besök på Sörtorpet i Suttarboda och se hur ett typiskt kilsbergstorp kunde se ut för flera hundra år sedan. Bitvis går leden genom lövträdsrika marker med vackra slåtterängar och små åkerlappar, karakteristiska för jordbruksbebyggelsen. Vår rastplats med vindskydd, eldstad och toalett ligger vackert belägen vid Björktjärn, cirka 3,5 kilometer från Ånnaboda. Det finns även en rastplats vid Suttarboda med vindskydd, eldplats och toalett. STF har utsett etapp 7-11 till Signaturled – en led med karaktäristisk natur för sin landsdel och spektakulära naturupplevelser.

ÅNNABODA

Etappen tar sin början vid den stora parkeringen mitt i friluftsområdet Ånnaboda. Här hittar vandraren övernattningsmöjligheter i stugor och rum, samt på camping. Här finns restaurang och konferensanläggning, möjligheter till dusch och bussförbindelser med Örebro.

Från parkeringen går leden ned mot Södra Ånnabodasjön, som är en typisk skogssjö med mörkfärgat, men rent vatten. Sjön har stor betydelse för aktiviteterna vid Ånnaboda med bland annat badplats och sportfiske. Fiskekort kan lösas i området. Runt sjön finns en asfalterad promenadväg som är anpassad för funktionshindrade och farbar med rullstol.

UPP PÅ FALKABERGET

Efter 2 km går leden upp över det branta Falkaberget. Mot väster stupar berget 40 meter rakt ned i Falkasjön. Härifrån har du fin utsikt över Kilsbergen. Där leden passerar toppen finns en sittbänk för vila, samt en minnesplakett över FN:s förre generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Vid Falkasjön finns ett par vindskydd som underhålls av Örebro kommun.

Strax söder om Falkaberget går leden över den höga och långa damm som är byggd över Falkasjöns utlopp. Här kan du se hur sjön är uppdämd åtskilliga meter. Från dammen har vattnet letts genom den trätub som fortfarande finns kvar, ned till ett litet kraftverk, som ligger 500 meter ned mot Garphyttan.

Långt före kraftverkets tid har Falkasjön, med uppströms liggande sjöar, spelat en stor roll för vattenförsörjningen till den omfattande bruksdriften i Garphyttan. Den första hyttan är känd från mitten av 1500-talet och sjöns vatten har vid inte mindre än åtta olika vattenfall drivit bland annat silververk, blecksmide och stångjärnsbruk.

Garphyttan är den enda av alla de gamla hyttorna och bruken vid Kilsbergsfoten där den gamla brukstraditionen förts vidare. I dag är Garphyttan Wire AB en modern industri av betydande storlek. Regleringen av Falkasjön och de övriga sjöarna pågår fortfarande, men nu behövs vattnet i första hand som kyl- och processvatten i industrin.

Leden följer därefter en sträcka längst Björktjärns strand. Den första biten går på en hög vall, som är byggd över Björktjärns gamla utlopp. Genom dämningen, vilken troligen gjorts i samband med anläggandet av kraftverket, har man tvingat Björktjärns vatten att rinna i ett nytt utlopp till Falkasjön. Härigenom har även Björktjärns vatten kunnat utnyttjas i kraftverket. Björktjärn är idag hårt reglerad för vattenförsörjningen till Garphytte bruk och vattenytan kan under året variera flera meter.

Etappens rastplats ligger vackert belägen vid Björktjärns södra strand, cirka 3,5 km söder om Ånnaboda. Här finns vindskydd, eldstad och torrtoalett.

Efter rastplatsen går leden omväxlande mellan äldre och yngre lättgångna barr- och lövskogar. Den sista kilometern fram till Suttarboda går leden genom lövträdsrika marker. Skogen växer här på gamla slåtterängar eller små åkerlappar som hört till den tidigare ganska omfattande jordbruksbebyggelsen på Suttarbodahöjden. På flera ställen efter leden syns stora stenrösen, så kallade odlingsrösen, upplagda i terrängen.

På slåtterängen slogs gräset på ängarna förr med lie. Gräset torkades under några veckor på hässjor för att sedan användas som vinterfoder åt djuren. När gräset lagts in i höladan fick djuren gå på efterbete på ängen. Stenarna har en gång plockats ihop för att underlätta slåttern i området.

Den frodiga ört- och gräsfloran tyder på att området tidigare under en längre tid inte varit skogsbevuxet. Slåttern av naturliga ängsmarker har varit av mycket stor betydelse för torp och gårdar uppe i bergen och har vanligen omfattat långt större arealer än själva åkermarkerna. Vegetationen vid odlingsrösen kan vara artrik.

SUTTARBODA

Suttarboda var förr en livaktig kilsbergsby med en handfull gårdar. Idag finns endast Sörtorpet bevarat. Sörtorpet visar hur ett kilsbergstorp kunde vara inrett omkring år 1900. Sista brukare var Oscar Evaldsson, som övergav torpet 1932. Huset har återskapats som det var i sitt ursprung när människor levde och bodde här, brukade jorden, hade husdjur och arbetade med kolning och skogsarbete. Torpet förvaltas av Närkes Skogskarlars klubb. Inom området finns ett flertal torpruiner, vilka markerats med minnestavlor av Skogskarlarnas klubb. I boken Kilsbergstorp beskrivs 300 ödetorp från Pershyttan i norr till Lekhyttan i söder.

Örebro kommun äger idag marken i byn och håller landskapet öppet med betesdjur. Den stora byggnaden söder om skylten fungerade i många år som friluftsgård och sommarkoloni. På ladan finns en kran med dricksvatten. 300 meter söder om etappmålet, finns vindskydd med eldstad och torrtoalett. Följ leden mot Lekhyttan.