Gillersklack - Stjärnfors, Bergslagsleden etapp 2

På etapp 2 kan du följa spåren av Bergslagens gruvepok. Leden tar dig genom Finngruvans spännande område med koppargruvor där du kan se både gruvhål och varphögar från Bergslagens storhetstid. Stanna och ta ett dopp vid Djäkens bygge som är en fin badplats. I närheten finns naturreservatet Nittälven, som binder samman flera andra naturreservat till ett stort, sammanhängande vildmarksområde utmed hela Nittälven. Vid Olovsjön, cirka 8 km från Gillersklack, finner du vår rastplats med vindskydd, eldstad och toalett.

GILLERSKLACK

Vandringen startar vid Gillersklacks friluftsområde, som ligger på en höjdplatå med högsta punkten på 407 meter över havet. Härifrån har man en fin utsikt över stora delar av Ljusnarsbergstrakten. Den första kilometern går leden nedför sluttningen. Därefter passerar den riksväg 50 för att sedan gå uppför igen på gamla skogsvägar.

FINNGRUVAN

En dryg kilometer väster om riksvägen passerar leden rakt genom Finngruvans koppargruveområde. Inom området finns gruvhål och stora varphögar. Malmfyndigheten upptäcktes i slutet av 1600-talet och bröts i stor skala under 1700-talet. Därefter började malmtillgångarna avta och verksamheten lades ned under mitten av 1800-talet.

I flera av brotten syns släta sidor i bergväggarna, detta visar att brytningen har skett utan krut. Istället användes den uråldriga malmbrytningstekniken tillmakning, vilket innebär att man hettar upp berget med eld.

Brytningen i Finngruvan ledde till anläggande av kopparhyttorna vid Högfors och Östra Born. Under en period användes en 1700 meter lång stånggång från Högforsälven vid Östra Born för att driva pumpverken i gruvan. Från gruvområdet är det vid utsikt. Varphögarnas läge i terrängen har medfört att den urlakning av giftiga metallsalter, som fortfarande sker i högarna, följer med yt- och grundvattnet nedför sluttningen. Växter har svårt att överleva här. Väster om gruvområdet kan du se ett område som orsakats av det förgiftade vattnet.

GAMMAL ODLING

Efter Finngruvan går leden längs en kraftledning, och sedan upp över ett par hyggen och ungskog. Därefter tar leden sikte på dalgången vid Olovsjön och går ned för Björkbergets sluttning. I skogen uppe på berget följer leden en mäktig stenmur, som visar att man förr använt både dalgångar och de frostsäkrare höjdområdena till odling.

I sluttningen ned mot Olovsjön finns en mängd små gruvhål. Gruvhålen är provbrytningar som visar det stora arbetet som lagts ned på att leta malmfyndigheter i kopparbergslaget. Här växer en rik flora med bland annat liljekonvalj, skogsviol, vitsippa och harsyra.

Efter 7 kilometer passerar Bergslagsleden vägen mellan Ställdalen och Kopparberg. Därefter går leden, under flera hundra meter, fram i strandkanten mellan Olovsjön och järnvägen mellan Örebro och Borlänge. Här går du även över Garhytteån och Vid Olovsjön, cirka 8 km från Gillersklack, finner du vår rastplats med vindskydd, eldstad och toalett. Här finns även en badstrand.

Efter rastplatsen kommer leden ut i ett tallhedsområde. Mot Skäret, som ligger norr om landsvägen, domineras leden av åsbildningar, som bildats i samband med inlandsisens avsmältning. Landsvägens södra del domineras av flygsandsdyner, som bildades något senare, innan vegetationen fått fäste på sanden i det då kalla och blåsiga tundraklimatet. Bitvis går här leden på den gamla rullstensåsen.

DJÄKENS BYGGE

Leden når fram till sjön Ljusnarn vid den kommunala badplatsen Djäkens bygge. Förutom bad och parkeringsplatser finns under sommarsäsongen tillgång till toaletter och dricksvatten. Söder om Djäkens bygge följer leden i stort sett sjön Ljusnarn ned till etappmålet i Stjärnfors. Bland många fina sjöutsikter är den från Ljusnarsbergen, som ligger cirka 2 kilometer söder om Djäkens bygge, den bästa. På andra sidan sjön mynnar Nittälven, som är bekant för sin vildmarkskaraktär.

STJÄRNFORS

Under senare delen av 1600-talet anlades i Stjärnfors två hammare för bearbetning av tackjärn från de många hyttorna i trakten. Genom åren utvecklades verksamheten och under 1870-talet fanns här en hytta som byggde på den så kallade Bessemermetoden. Här fanns även ett träsliperi som producerade pappersmassa.I dag är det främst miljön runt bruksherrgården som erinrar om den tidigare verksamheten. Huvudbyggnaden från mitten av 1700-talet fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad 1897. I anslutning till etappmål Stjärnfors finns ett enkelt vindskydd med eldstad. Inga övriga faciliteter. Här finns även en badplats.